Hundliv

Idag gjorde vi den sista tentan för läsåret och jag tror det blir första tentan jag kommer att få göra om, så det är bara att börja plugga igen! Både jag och Anna har känt en otrolig leda inför att plugga nu på slutet. Vi försökte sitta och tjura på, men icke att något gick in. Men nu är det gjort och så är det sommarlov nu! Vet inte om ledan har berott på att vi faktiskt är trötta eller om det är just så att vi VET att sommaren är nära!

Idag är det födelsedag också....dock inget som känns så kul längre. Visst är jag för att man ska åldras med grace, men faan vad jag INTE vill fylla år mer! Jag har ju så mycket ogjort och åren bara rusar iväg! Jag hinner omöjligt med allt jag ska göra! Men nu är det så det är och inget går att göra åt det. Grattis till mig!

---

I förrgår, måndag, var mamma upp till Umeå och vet. Inger-Johanne med Saffran och Hero. Saffran var med för att Vännäs-veterinären är en j*vla klåpare som inte vet vad han pysslar med (det är han som är engelsman däruppe VARNING!) Eftersom hennes snitt på magen hade börjat pusa och hålla på var de ju tvungen att titta på det. Det visade sig att det blivit en fistelgång + att han fått dit en massa av håret vi rakade av innan operationen. Mamma har plockat det som kommit ut av sig självt men Inger och vet. assistenten plockade lika mycket till och spolade. Så nu ska det spolas två ggr/dag. Tydligen hade Inger varit lite chockad men sa att han var känd för att inte använda handskar eller sterila rutiner vid operation. *morr*
Hero började ju halta när han var hos oss sist, när Saffran skulle valpa. Det visade sig, som vi misstänkte, att han rupturerat (ja, det stavas så, det har jag och Anna kollat upp) korsbandet i knäet. Han var galen efter två dagar i stillhet hemma hos oss och då är det, som ni kan förstå, inte att tänka på tre månader i stillhet efter operation. Så han fick avsluta sina dagar i måndags. Jag känner ingenting egentligen. Visst är det sorgligt, men jag tror det är enklast att skjuta det ifrån sig och bara låtsas som ingenting! Jag tycker det har varit hårt med hundar som är sjuka och tas bort nu ett tag, blir lite jobbigt att hantera så då stoppar jag bort det istället! Men visst gör det ont om man tänker på det! Som mamma säger: "Han är som det där ADHD-barnet som alla bara tycker är jobbig och som man egentligen tycker mer om bara för att ingen annan gör det!" Och visst är det så, han var speciell....


Choicemaker´s Hero