Tandvärk i höften...
Idag tycker jag riktigt synd om mig själv, så där som jag själv stör mig på om andra gör. Jag har inte haft något mer än tuggummi under läppen sedan klockan 10.00, jag har tandvärk i höften (är PRECIS lika otrevligt som det låter) och är allmänt jättesur! Visst är det supersyndast om mig i hela världen?!
I natt, vid 02.00, vaknade jag med ett ryck.
Jag hade drömt så otäckt att jag inte vågade somna om på en halvtimme, och det är jättelänge för att vara mig.
Iaf så drömde jag att jag befann mig i ett hus. Det var ett sådant "två-familjs-hus" där trappen upp till övervåningen finns i som ett trapphus eller en liten hall med dörr.
(Alla som vart hemma hos Jonas mamma och pappa vet vad jag menar, nu kanske inte det var så många av mina trogna läsare! ;)
I vilket fall som helst så var jag på övervåningen och fick en otäck känsla av att jag lämnat något öppet på nedervåningen, jag gick ner, och det visade sig att fönstret i köket stod på vid gavel. Jag var helt ensam i huset, inte ens hundarna var med. DÅ visste jag, så där som man bara gör, att någon var inne i huset. Någon som inte ville mig väl!
Jag frös av rädsla och stod alldelens still ett par minuter, då släcktes alla lysen runt mig och allt blev svart. Det blev ett sådant månsken in i huset och jag smög till ett hörn i ett sovrum och satt mig ned, blundade hårt och hoppades på att det skulle gå över. Då vaknade jag!
Usch, jag ryser när jag beskriver det!
Imorgon ska jag och Anna in på skolan för att lyssna på en föreläsning i farmakologi. Sedan ska jag hem, hämta hundarna och sedan bär det av till Leding där nästa Anna väntar med lunch. Sedan ska vi ut och träna! :D Så nu hoppas jag att vädergudarna är på min sida!
Nu ska jag duscha och sedan hoppa i säng med min lilla familj! ;)
Sänder en tanke till en speciell tjej! (Fast hon inte tror hon behöver det;))
Puss o Kram
I natt, vid 02.00, vaknade jag med ett ryck.
Jag hade drömt så otäckt att jag inte vågade somna om på en halvtimme, och det är jättelänge för att vara mig.
Iaf så drömde jag att jag befann mig i ett hus. Det var ett sådant "två-familjs-hus" där trappen upp till övervåningen finns i som ett trapphus eller en liten hall med dörr.
(Alla som vart hemma hos Jonas mamma och pappa vet vad jag menar, nu kanske inte det var så många av mina trogna läsare! ;)
I vilket fall som helst så var jag på övervåningen och fick en otäck känsla av att jag lämnat något öppet på nedervåningen, jag gick ner, och det visade sig att fönstret i köket stod på vid gavel. Jag var helt ensam i huset, inte ens hundarna var med. DÅ visste jag, så där som man bara gör, att någon var inne i huset. Någon som inte ville mig väl!
Jag frös av rädsla och stod alldelens still ett par minuter, då släcktes alla lysen runt mig och allt blev svart. Det blev ett sådant månsken in i huset och jag smög till ett hörn i ett sovrum och satt mig ned, blundade hårt och hoppades på att det skulle gå över. Då vaknade jag!
Usch, jag ryser när jag beskriver det!
Imorgon ska jag och Anna in på skolan för att lyssna på en föreläsning i farmakologi. Sedan ska jag hem, hämta hundarna och sedan bär det av till Leding där nästa Anna väntar med lunch. Sedan ska vi ut och träna! :D Så nu hoppas jag att vädergudarna är på min sida!
Nu ska jag duscha och sedan hoppa i säng med min lilla familj! ;)
Sänder en tanke till en speciell tjej! (Fast hon inte tror hon behöver det;))
Puss o Kram
Kommentarer
Trackback